Gården vid världens ände
Värsändevägen går kanske till världens ände, men den går också till Robbjens.
Hur hittar man till världens ände? Är det säkert att det är Trosa?
Nej, åk till Gotland, ta vägen söderut mot Klintehamn och sedan mot Klinte kyrka. Finner du en gul vägskylt med texten Värsände, då har du kommit rätt. Kanske går vägen till världens ände, men den går också till Robbjens, gården vi ”fann” sommaren 2004.
Robbjens har en inbjudande gårdsbild, en trolsk trädgård, en liten skogsdunge och oanade möjligheter.
På Robbjens har mycket hänt och tiden har aldrig stått still. Ägarna och brukarna har varit många vilket har lämnat sina spår. De senaste hundra åren med samma släkt på plats har tiden så smått stannat av. Nu vill vi med varsam hand väcka gården till liv ur sin törnrosasömn.
Robbjens berättar
Robbjens är en plats och en gård med anor från vikingatid och med en ägarlängd som sträcker sig tillbaka till sent 1500-tal. Om ni kommer ihåg er historia rätt så var Gotland ännu danskt och blev svenskt först 1645 vid freden i Brömsebro. Gården var säkerligen bebodd tidigare än så, människans lämningar berättar sitt; en vikingatida skeppssättning på ägorna och flera jordfynd på åkrarna intill.
Genom en vacker prunkande allé som leder dig fram till Robbjens och med vyer omkring som bländar, finner du en inbjudande gårdsbild med ett boningshus från 1800-talet och en senare byggd ladugård där vi bl a bedriver butik och caféverksamhet. Vi vill med varsam hand ge gården ett "lyft" och på nytt låta den sjuda av liv och aktivitet som i forna glansdagar.
De gamla gårdsnamnen på Gotland är förhistoriska, men vad Robbjens betyder vet vi inte.
Gården har en brokig historia och det har funnits många ägare och brukare genom århundradena. Under svåra tider har gården stått öde, eller varit kronohemman och arrenderats ut. Den senaste släkten på plats har haft gården i sin ägo i över hundra år. Den näst senaste ägaren hette Antonius Krusell och hans förfäder kom från Kruse i Alva på södra Gotland. Han lämnade över gården till sin son Harald Krusell som bodde på gården fram till sin död i januari 2004.
Fadern Antonius var en mångsidig man. Han var bland annat konstnärlig och skicklig på att texta. I ladugården och ovanför boningshusets entré ser vi exempel på detta, där han har smyckat med vackert textade sentenser på latin och andra språk och med små målningar på väggarna.
I hjärtat av Robbjens
Bostadshuset, som står som museum, är byggt som en tvåvånings enkelstuga. Det finns tecken som tyder på att nedervåningen är byggd under 1700-1800-tal och att övervåningen är påbyggd på 1850-talet. Saltkällaren, som huset är ihopbyggd med, är förmodligen byggd tidigare än 1700-talet.
